Transammans valgranskning: MP och V mest drivande i transfrågorna

Inför valet på söndag har Transammans granskat hur de åtta riksdagspartierna har agerat i frågor som organisationen bedömer som särskilt viktiga för transpersoners livsvillkor.

Genomgången bygger inte på en enkät till partierna. I stället har Transammans gått igenom offentliga och officiella källor, bland annat riksdagsmotioner, utskottsbetänkanden, reservationer, omröstningsprotokoll, propositioner, partiprogram och dokumenterade uttalanden från partiledare och talespersoner. Granskningen gäller partierna på riksnivå.

Fem områden står i centrum: den nya könstillhörighetslagen och principen om självbestämmande, könsbekräftande vård, ett tredje juridiskt kön, ett uttryckligt skydd för könsidentitet och könsuttryck i regeringsformen samt partiernas tidigare agerande när steriliseringskravet vid ändring av juridiskt kön avskaffades.

I Transammans sammanfattning beskrivs Miljöpartiet och Vänsterpartiet som ”konsekvent positiva och drivande”. Båda partierna röstade ja till den nya könstillhörighetslagen och vill att reglerna ska utvecklas vidare mot större självbestämmande. De driver också frågan om ett tredje juridiskt kön och betraktar tillgången till könsbekräftande vård som en rättighetsfråga.

Miljöpartiet är samtidigt ensamt om att i sammanställningen pekas ut som drivande för att könsidentitet och könsuttryck uttryckligen ska omfattas av regeringsformens diskrimineringsskydd. För samtliga övriga partier sätter Transammans ett frågetecken. Det ska läsas som att översikten inte redovisar något tydligt ställningstagande från partiet, inte nödvändigtvis som att partiet är emot ett sådant skydd.

Centerpartiet beskrivs som stabilt men mestadels inaktivt. Partiet vill införa ett tredje juridiskt kön och står bakom den nya könstillhörighetslagen samt en utveckling mot självbestämmande. När det gäller vård är C positivt till könsbekräftande vård för vuxna, men kritiskt till viss vård för personer under 18 år.

Socialdemokraterna har enligt Transammans backat från tidigare reformambitioner, men haft en stabil linje sedan 2023. Partiet röstade ja till den nya lagen och lade 2021 fram ett förslag som byggde på självbestämmande, men det drogs senare tillbaka. S stödjer tillgång till könsbekräftande vård, men driver inte längre aktivt frågan om ett tredje juridiskt kön. I Morgonpasset svarade dessutom Magdalena Andersson den 31 augusti med ett kort ja på frågan ”är det så fel med ett tredje juridiskt kön?”.

Liberalerna beskrivs som stödjande men mindre drivande. Partiet röstade ja till könstillhörighetslagen och stödjer tillgången till vård. L har tidigare velat utreda ett tredje juridiskt kön, men Transammans hittar inget tydligt aktuellt ställningstagande.

Moderaterna drev reformen av könstillhörighetslagen 2024, men rör sig enligt Transammans nu i en mer restriktiv riktning. Partiet röstade ja till lagen, men meddelade i januari 2026 att den bör utredas och har gjort utspel om att biologiskt kön ska styra i fler sammanhang.

När QX i partiledarintervjun frågade Ulf Kristersson om lagen sade han att det finns skäl att se över den, bland annat med hänvisning till risken för missbruk inom kriminalvården. Samtidigt underströk han: ”Vi ifrågasätter den inte i sin grund.”

Magdalena Andersson lyfte i sitt svar till QX i stället den breda politiska uppgörelsen bakom lagen. Hon sade att lagstiftning kan utvärderas, men ifrågasatte bilden av att gängkriminella rutinmässigt skulle byta juridiskt kön.

Amanda Lind framhöll hos QX att MP hade velat gå längre. Hon pekade bland annat på självidentifikation, en tydligare åtskillnad mellan juridiskt kön och medicinsk process samt lägre åldersgränser.

Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna får de mest negativa omdömena av Transammans. De beskriver båda som konsekvent restriktiva och anser att motståndet har trappats upp. Om SD skriver organisationen dessutom att partiet driver en tillbakavridning av rättigheter.

Både KD och SD röstade nej till den nya könstillhörighetslagen och har motionerat om att riva upp den. KD vill införa en 25-årsgräns för hormonbehandling vid könsdysfori. SD vill att varken hormonbehandling eller kirurgi ska ges före 25 års ålder.

Ebba Busch sade till QX att KD krav på att riva upp lagen bland annat bygger på varningar från läkare och professorer om att skilja juridiskt kön från biologiskt kön. ”Biologi gör skillnad, och jag tycker det är rätt och riktigt att det juridiska och det biologiska könet hänger ihop”, sade hon.

Skillnaden mellan partierna går också långt tillbaka. När steriliseringskravet vid ändring av juridiskt kön avskaffades 2013 stod MP, V, C, S, L och M för reformen. KD hade motionerat emot men röstade till slut för. SD motionerade emot och röstade också nej till avskaffandet.

Transammans lyfter vårdköerna som en central valfråga. Enligt organisationen kan väntan på ett första besök vid en könsdysforimottagning vara fyra till fem år. Målet bör vara att vården klarar vårdgarantins gräns på 90 dagar och blir jämlik oavsett bostadsort, ålder och könsidentitet.

Organisationen vill också att Sverige inför ett tredje juridiskt kön, så att ickebinära kan få sin könsidentitet juridiskt erkänd. I sammanställningen är MP och V drivande, medan C tydligt säger ja. S och L har tidigare öppnat för frågan men har inget tydligt aktuellt reformarbete enligt Transammans. M har inte lyft frågan, KD är negativt och SD utgår från en binär syn på juridiskt och biologiskt kön.

För Transammans är valrörelsens tonläge i sig en rättighetsfråga. Organisationen varnar för att transpersoner görs till politiska spelpjäser och att debatter som bygger på rädsla och felaktiga föreställningar bidrar till minoritetsstress och sämre hälsa.

”Du avgör vilka frågor som är viktiga för dig. Läs på, dela information, och – viktigast av allt – använd din demokratiska rättighet att rösta i valet”, skriver Transammans.