Sverige fortsatt positivt till samkönade äktenskap – men stödet för flera transrättigheter sjunker

När undersökningsföretaget Ipsos igår presenterade sin Pride-rapport förra året uppmärksammades att Sverige hamnade långt ner i flera frågor som rör transpersoners rättigheter. Årets rapport visar att det inte var någon tillfällig avvikelse.

Undersökningsföretaget beskriver visserligen årets resultat som en stabilisering av attityderna till homo-, bi- och transfrågor globalt, efter flera år av det man kallat en ”wokelash”. Men bakom de globala siffrorna syns fortsatt stora skillnader mellan olika länder och mellan olika hbt-frågor.

Sverige tillhör fortfarande de länder som visar starkast stöd för homo- och bisexuellas rättigheter.

73 procent av svenskarna stödjer samkönade äktenskap och ytterligare sex procent föredrar någon form av registrerat partnerskap. Endast åtta procent motsätter sig juridiskt erkännande av samkönade relationer.

Bland de 26 länder som ingår i undersökningen är det bara Nederländerna och Spanien som uppvisar starkare stöd för samkönade äktenskap.

I andra änden av skalan återfinns Turkiet där 44 procent motsätter sig samkönade äktenskap medan endast 16 procent stödjer dem. Ytterligare 16 procent i landet kan tänka sig någon form av registrerat partnerskap.

Även stödet för diskrimineringsskydd är fortsatt högt. 81 procent av svenskarna anser att homo- och bisexuella ska skyddas mot diskriminering inom utbildning, arbetsliv, bostadsmarknad och vid besök på restauranger och i butiker.

Samtidigt syns en viss nedgång i frågor som rör synlighet.

Andelen svenskar som anser att hbt-personer ska kunna vara öppna med sin sexuella läggning eller könsidentitet gentemot alla har minskat från 61 procent 2021 till 52 procent i årets undersökning. Förra året låg siffran på 57 procent.

Däremot är stödet för att homo- och bipersoner ska kunna visa kärlek öppet i offentligheten relativt stabilt över tid. I årets undersökning svarar 56 procent av svenskarna att de stödjer detta, jämfört med 59 procent 2025 och 2024. När frågan först ställdes 2021 var stödet också 56 procent.

Stödet för fler hbt-karaktärer i tv-serier, filmer och reklam har däremot minskat. I år svarar 34 procent av svenskarna att de vill se mer representation, jämfört med 41 procent förra året och 42 procent 2024.

Även stödet för företag som använder hbtq-personer i sin marknadsföring har sjunkit något. 53 procent av svenskarna är positiva till detta, jämfört med 55 procent 2025 och 57 procent 2021.

Det är dock i frågor som rör transpersoners rättigheter som Sverige fortsätter att avvika mest från många andra länder.

Stödet för att transungdomar ska ha tillgång till könsbekräftande vård, såsom rådgivning och hormonbehandling, har minskat kraftigt under de senaste åren. I årets undersökning svarar endast 39 procent av svenskarna att de stödjer detta. När frågan ställdes 2023 låg stödet på 51 procent.

Bara Storbritannien (37 procent) och Ungern (35 procent) uppvisar lägre stöd bland de undersökta länderna.

Även stödet för att transrelaterad vård ska omfattas av sjukförsäkringssystemet fortsätter att minska. I år svarar 32 procent av svenskarna att de stödjer detta, jämfört med 41 procent när frågan först mättes 2023.

53 procent av svenskarna anser att transpersoner ska få använda könsseparerade toaletter utifrån det kön de identifierar sig som. Endast 40 procent stödjer införandet av en tredje juridisk könsmarkör i pass och andra myndighetsdokument.

Lägst stöd får frågan om idrott. Bara 20 procent av svenskarna anser att transpersoner ska få tävla i den könskategori de identifierar sig som. År 2023 låg stödet på 31 procent.

Globalt har stödet för transpersoners deltagande i idrott utifrån könsidentitet minskat från 32 procent 2021 till 22 procent i årets undersökning.

Samtidigt anser många svenskar att transpersoner utsätts för diskriminering. 79 procent stödjer diskrimineringsskydd för transpersoner inom utbildning, arbetsliv, bostadsmarknad och social service.

Resultaten visar på en tydlig skillnad mellan synen på diskriminering och synen på konkreta reformer. Många svenskar anser att transpersoner ska skyddas från diskriminering, men betydligt färre stödjer flera av de rättighets- och vårdfrågor som länge stått i centrum för den politiska debatten.

En möjlig förklaring är att flera av de länder där stödet minskat mest också är länder där frågor om transpersoners rättigheter och vård varit föremål för en intensiv offentlig debatt under senare år. Nu senast uppmärksammat då debattören Agnes Wold gärna sa sig ta ett fängelsestraff hellre än att stötta ett barnbarn med transidentitet. Sverige och Storbritannien hör till de länder som placerar sig längst ner när det gäller stöd för könsbekräftande vård för transungdomar.