Michael Holm föddes som Heinz-Gunnar Holm 1933 i Göteborg. Han avled lite drygt ett år efter sin älskade man Geurt Staal i deras nya hemstad Nice på franska Rivieran.
För den nordiska gayrörelsen har Michel Holms insats varit ovärderlig. Inte som aktivist. Det var han inte primärt intresserad av. Men som en modig, våghalsig och stridbar publicist med ett stort engagemang för rörelsen såväl som enskilda hbt-personer.
Det var med ordet och bilden som Michael Holm ville förändra homo-bisexuellas och transpersoners självkänsla liksom driva på för att förändra samhället från en förljugen syn på sexualitet i allmänhet och homosexualitet i synnerhet till en revolt mot sexuella fördomar.
Michael Holm startade sin karriär inom journalistiken på nyhetsbyrån TT i Stockholm för att efter en tid flytta till dess kontor i Malmö.
Det var när han bodde i Malmö han fick kontakt med sin man och livskamrat, holländaren Geurt Staal. De två föll pladask för varandra och började kort efter sitt möte att arbeta på Axelshus i Danmark. Ett centrum för den tidens homokamp såväl nationellt som internationellt.

Michael Holm (stående tvåa från höger), Geurt Staal intill till vänster, sittande framför Axel Axgil (två från höger) med Eigil intill, vid ett jubileum på Axelshus den 15 januari 1970

Axelshus drevs av de två danska homopionjärerna Axel och Eigil Axgils och här gavs det ut homotidningar av såväl erotiskt slag som den mer politiskt inriktade UNIS, dåvarande internationella rörelsens IHWO (International Homosexual World Organization, verksam mellan 1954-1970) språkrör. Michael Holm som redan då talade och skrev en lång rad språk passade perfekt på platsen som dess redaktör.
Michael och Geurt betraktades av de två danska förkämparna som sönerna i huset och de upprätthöll hela livet nära kontakt. I Michaels och Geurts hem i Nice fanns bland annat en kopia av Axel Axgils egna memoarer. Det var inte minst till Michael som Axel vände sig för att få reaktioner på sina texter och projekt.
Michel och Geurt var bosatta i Danmark fram till att de tog beslutet att i slutet av 60-talet starta en svenskspråkiga gaytidningen Viking, sedermera ”Revolt –mot sexuella fördomar”. I skånska Källs-Nöbbelöv vid Teckomatorp började de utgivningen för att sedan flytta till Åseda. Först ute i skogen och sedan mer centralt placerat inne i samhället. Åseda blev strax ett viktigt centrum för den europeiska gayrörelsen där tidningar på flera språk sattes ihop och trycktes.
De två i kombination var ett lyckokast. Geurt var den borne entreprenören och affärsmannen vilket skapade den ekonomiska grunden för Michaels arbete som chefredaktör och utgivare av såväl Revolt, som mer erotiskt inriktade tidningar och inte minst som den som gav ut Tom of Finland under stora delar av 70-talet. Michael gav även plats för konstnärer som Nigel Kent, Bastille (Frank Weber) liksom hälsingekonstnären Bror-Erics erotiska bilder och den i Sverige första öppet transsexuella mannen, Gustaf Salonius dikter och teckningar. I Revolt Press tidningar blev även en lång rad europeiska fotografer publicerade. Väl kända som tyske Herbert Tobias, brittiska Colin Clarke, nederländske Michael Eisenblätter och italiensk/svenske Victor Arimondi liksom en lång rad idag mindre kända men som varit med om att bygga en positiv och lustfylld bild av vår sexualitet.
Michael Holm gav även ut flera lädertidningar på svenska, engelska och tyska och Åseda blev därmed ett viktigt centra för den framväxande europeiska läderkulturen. Självklart blev Michael Holm också hedersmedlem i SLM-Stockholm.
Revolt var flaggskeppet tills den 1986 slutligen lades ned. Här fanns politiska, historiska och kulturella artiklar om homovärlden uppblandat med en mängd kontaktannonser, annonser från gayklubbar landet runt och så en befriande ofta rak och enkel pornografi utan krusiduller. På det pornografiska området var Holm en förkämpe för att visa vanliga människor och han var djupt skeptisk till den framväxande glättiga, välpumpade amerikanska porrindustrin. Vanliga människors lust och glädje var hans ideal, inte de ”perfekta” kropparna.


Michael Holm vid en av Sveriges första gay-parader 1971 i Uppsala. Här bär han skylten Gay Power

Revolt innebar en röst för en allt mer aktivt gayrörelse. Här bidrog Michael med lust i att bryta tystnaden och skapa öppenhet. Gay Pride växte fram och Revolt med Michael Holm gav röst åt rörelsen i Sverige. Självklart var Michael med vid de första Prideparaderna i början av 70-talet då knappa 20 personer vågade gå med i Uppsala och Örebro.
Via Revolts distribution nådde budskapet om att vi inte längre skall skämmas och att vi skall ta strid för våra rättigheter och känna glädje och stolthet över de vi är långt ut i det minsta samhälle. Det var en gärning som i sig innebar en revolt.
Revolt började ges ut i en tid då sexliberalismen var som starkast och även naivast i hela det svenska samhället. I Revolt fördes även en sexualpolitisk debatt som var ett tydligt uttryck för sin tid och som idag, på gott och på ont, har passerats.
Förutom den sexualpolitiska boken ”Udda Eros” gav Michael Holm och Revolt Press även ut ”Sånt som historieläraren glömde” med artiklar om homosexuellas historia och en svensk översättning av Patricia Neill Warrens bok om en homokille i idrottsvärlden, ”Front Runner”, med illustrationer av Tom of Finland.
I ett brev till Axel Axgil i samband med Axels 90-års dag förklarade Michael Holm skillnaden mellan Axel som föreningsmänniska och Michael som publicist.
Jag ville hellre provocera för att hålla igång en levande debatt än jag ville skapa en ”rörelse” eller förbund.
I brevet skriver han hur mycket mer Axel Axgil gjort för homorättigheterna. Fast jag är inte säker på om Michael Holm hade rätt i det. Genom sina tidningar gav han just plats för debatt och lät människor, idéer och åsikter komma från många olika håll. Det innebar att många fick kunskap och identitet, något helt avgörande för att vi befinner oss där vi gör idag. Långt från förbud och särlagstiftningar enbart baserade på ens förmåga att älska.
Michaels språkbegåvning gjorde att Revolt Press hade kontakter över hela världen. I Italien, Katalonien, Latinamerika, såklart i USA och Kanada, liksom i hela Europa och inte minst då i Tyskland, där hans mor kom från, var Michael Holm känd i den framväxande gayvärlden. Förutom Axels egna memoarer fanns också i Michaels bokhylla material från den ryske poeten Gennady Trifonov som redan under Sovjet-tiden i sin hemstad Leningrad/Sankt Petersburg modigt kämpade för homosexuellas rättigheter. På ålderns höst började Michael, just på grund av sitt strarka engagemang för den svåra situationen i Ryssland, att lära sig ryska. Trifonov bjöds under 90-talet flera gånger över till Stockholm, där Michael och Geurt då bodde, för att utbyta kontakter inspirera och inspireras. Personligt engagemang gjorde att Michael också ofta la stor energi för att hjälpa människor som trasats av en hatisk omvärld. Inte sällan utnyttjades han och blev ibland lurad i affärskontakter. Här var Geurt en viktig nyckel till att rätta till när Michaels gränslösa humanism återgäldats på ett trist sätt.
Michael Holms betydelse har inte helt uppmärksammats i Sverige. Tiden går snabbt och ofta glöms tidigare insatser bort på grund av ignorans men också för att de ”som varit med” inte tar ansvaret att berätta. När Jonas Gardell kom med sin trilogi om aids i Sverige på 80-talet blev Michael starkt berörd och tacksam. Själv var han tidigt ute genom att i Revolt ta upp sjukdomen och en kamp mot den som inte innebar en återgång till gammal mossig och kontraproduktiv moralism. Och Jonas i sin tur skrev i en dedikation i exemplaret av första boken i Tårar-serien till Michael att han var ”en av de stora hjältarna”. Det betydde mycket för den försiktige Michael att få den erkänslan.
Till skillnad från sin danske ”far” Axel, var Michael inte den som framhävde sig själv eller ställde sig längst fram på barrikaden. Men självklart blev han stolt när hans insatser uppmärksammades. När han 1983 fick ta emot RFSLs pris Guldlambdan i dåvarande Rosa Rummets lokaler på Timmermansgatan var det på skakiga ben han gick upp på scen. Scenen var inte direkt där han kände sig bekväm. Priset blev en stor ära för honom och det fanns på finaste platsen i hemmet i hela hans liv.
I 45 år levde Geurt och Michel tillsammans. Ett liv fyllt av pionjäranda, äventyr, möten med allsköns personligheter och spännande resor, såklart konflikter och smärtsamma upplevelser, men i vått och i torrt fanns Michael där med sin ovillkorliga kärlek till sin man.

Michael Holm och Gerard Geurt Holm med Ramses I i Nice 2010

På ålders höst i Nice dansade de så ofta de kunde och orkade till Helen SjöholmsHan är min man”. Då glittrade det i deras ögon! Och när Geurt dog strax efter sin 80-årsdag i april 2012 spelades låten självklart vid begravningen, liksom den självklart hördes vid Michaels egen begravning i juni i år.
Att leva ensam var inte något Michael tyckte om. Han hade det svårt den första tiden efter Geurts bortgång. Saknaden var ibland överväldigande för Michael. Men Michael ville leva en tid till och lite skämtsamt sa han efter Geurt bortgång att nu ”skulle han leva loppan”. Han ville resa lite oftare till Sverige, han började ta kontakt med gayrörelsen i Nice och han såg fram emot många år med vännerna, sin enorma Opera-samling och intresse och inte minst sin och Geurts älskade hund Ramses II.
Den tacksamhet och glädje Michael kände för sin tid med Geurt var så ofattbart rörande och inspirerande.
Michaels mångåriga och stridbara engagemang för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter tog sig uttryck i en stor skatt att gräva i för att lära och förstå hur hbtq-rörelsen formats och utvecklats.
För mig är det med en stor tacksamhet jag minns Michael, och Geurt. Michael var min yrkesmässiga lärofader som tålmodigt tog emot mig som en ung på många sätt ofärdig skribent. Han var även en personlig förebild och en mycket nära vän som blev min själslige far. Sorg är ett ord som berättar vad hans bortgång inneburit. Men ännu mer en ödmjuk och stilla glädje över allt det jag, och så många med mig, fått av Michael.
Michaels aska spreds på samma område som hans älskade mans, på Crématorium de Nice, i skuggan under ett träd på plats nummer sju. En plats som nu blivit betydelsefull för den internationella hbtq-rörelsen.
Även om detta må vi berätta.

Stig-Åke Peterssons minnestext om Michael Holm: Michael Holm till minne


Minnestext om Geurt Staal: En gayförkämpe har somnat in

Minnestext om Axel Axgil: Axel Axgil avled idag