Det är fem minuter kvar till festivalpremiären för Jaripeo när vi sätter oss ned med Efraín Mojica och Rebecca Zweig på Sheraton Hotel i Stockholm. Och om lite över en timme ska de båda medverka i ett panelsamtal om filmen på Biograf Sture.
Jaripeo världspremiärvisades på Sundance i januari och har nu nått Stockholms internationella filmfestival. Filmen har fått sitt namn av en typ av mexikansk rodeo. Bland hästar, tjurar, publikhav och festande följer vi några personer i en mexikansk småstad. Religion, konservativa familjer och oron för att bli accepterad för den man är finns med i deras berättelser. På rodeon möts machokultur och queera uttryck.
– Det var svårt att hitta balansen mellan både macho- och den queera sidan då de är sammanflätade. Jag tycker att våra intervjupersoner hjälpte oss med det här. En av våra huvudpersoner, Noe, är en hypermaskulin homoförnekande kille. Sedan har vi Joseph, hans motsats, denna flamboyanta diva med ett crew av icke-binära, queera människor. Det var som att gå från traditionellt ”macho-macho” till fjädrar. Jag tror att innehållet möjliggjorde sig självt för oss, och inte tvärtom, säger Efraín.
Att hitta intervjupersoner till dokumentären var enligt Efraín en enkel process. I september 2021, några månader in i inspelningen, återvände Efraín till sin hemstad för att fira sin födelsedag. Där träffade han Noe, som senare skulle bli en av filmens huvudpersoner.
– Vi blev snabbt goda vänner och jag frågade honom om han hade lust att medverka i dokumentären. Han svarade: ”Ja, gör mig till en stjärna.”
Finns det något queert i jaripeo?
– Vi kan börja med de tighta Wrangler-jeansen som männen på jaripeo har. Och det är en hypermaskulin, homoerotisk plats. När jag gick dit som liten var det den tråkigaste platsen på jorden. Som tonåring började det däremot bli mer spännande. Inte bara för att mina kompisar från gymnasiet åkte dit, söp och festade. Nu är det roligt att vara där på mina egna meriter, säger Efraín.
– Jag tror att det finns en anledning till att cowboyen återkommer i queer kultur och erotik. Cowboykläderna dyker upp överallt, från jaripeo till gayklubbar i Berlin, säger Rebecca.
Vad vill ni att Stockholmspubliken tar med sig från Jaripeo?
– Att Mexiko är riktigt skoj. Och gay, säger Efraín och skrattar till.
Jaripeo visades på Stockholms internationella filmfestival i helgen.