Först: Vilken sjuk promenadseger.
Aldrig tidigare har en låt i den moderna svenska Melodifestivalen fått ALLA tolvor av de utländska jurygrupperna. Men John Lundvik håvade in varenda fullpoängare av de åtta länderna som lämnade röster i finalen. Vår svenske vinnare grät av glädje och förvåning när poängen trillade in och det var underbart att se.
När det sedan var dags för svenska folket att avlämna sina poäng var det inget snack om saken, toppoängen gick även där till Too Late For Love . Föga överraskande då låten varit extremt favorittippad den senaste veckan och toppat Spotifylistan sedan den släpptes. En väldigt väntad, men ack så fin seger. Detta var allas vinnare i kväll.

Blir det då vinst i Israel?
Ja, det är verkligen helt rimligt. Låten och numret har ju allt. Sjukt starka röster, en oändligt fin melodi, ett otroligt snyggt nummer och känns modern. Och med tanke på att motståndet i Israel inte alls ser supertufft ut kan detta bli året Sverige tangerar Irland i antal segrar. Fan, vad ljuvligt det vore.

Efter John kom Bishara och Hanna Ferm & Liamoo på samma poäng totalt. Folket gav den unga killen näst högsta poäng medan jurygrupperna satte honom betydligt längre ner. Folkrösterna gör dock att Bishara utses till den officiella tvåan. Rätt orimligt om jag ska vara ärlig. Gick folk verkligen på den där snyfthistorien igen om att killen ALDRIG stått på scenen och dessutom att kvällens framträdande skulle vara hans andra nånsin. Puh-leeze! Låten är absolut helt okej och han sjunger den fint, men i en av de starkaste finalerna någonsin? Orättvist.
Hanna & Liamoo leverade starkt och en dels andraplats är sjukt fint för den snygga duetten.

Att Jon Henrik i slutändan tog en fjärdeplats var fint. Han placerades sist av de utländska jurygrupperna men kom igen starkt då folket röstade. Tvåa, trea och fyra av de gånger han deltagit är ett ljuvligt facit.

Överraskande var det däremot att de internationella röstarna gav kalla handen åt en av kvällens favoriter, Anna Bergendahl, som placerade henne näst sist. Och folket hade inte heller så mycket kärlek för den tidigare vinnaren som man skulle kunna tro och hon slutade på en trist 10:e-plats. Så kan det gå ett starkt Melloår. Men vilken ljuvlig comeback för Anna som ligger etta på Svensktoppen och verkligen tände publiken i Friends Arena.

Men kan vi bara kommentera redovisningen av folkets röster? Här har vi suttit och röstat och följt Melodfestivalen i sex veckor och så gör SVT och Sarah Dawn Finer en superspurt och bara rabblar upp alla folkets röster med sån stress att spänningen uteblev. Hur kunde SVT slarva bort det bästa tillfället under hela programmet? Så jävla trist att ett kanonår ska sluta så här abrupt. Obegripligt.

I övrigt var det som vi skrev igår, ett ljuvligt program med fyra programledare i toppform, rimliga mellanakter och bra låtar. Jag vill verkligen passa på att plussa Fredrik Kempe och Co för låten Diva to Diva med Dana International och Charlotte Perrelli. Underbart att gör den till en snygg HBTQ-hyllning! Räkna med att vi får höra den på dansgolv från Stockholm till Tel Aviv.

Nu ska vi till Berns och fira John och de andra natten lång och jag hoppas ni får en UNDERBAR natt och får dansa till årets kanonlåtar.

1. Too Late For Love – John Lundvik 181
2. On My Own – Bishara 107
3. Hold You – Hanna Ferm & Liamoo 107
4. Norrsken – Jon Henrik Fjällgren 74
5. Hello – Mohombi 74
6. I Do – Arvingarna 64
7. Not With Me – Wiktoria 64
8. Chasing Rivers – Nano 64
9. Torn – Lisa Ajax 62
10. Ashes To Ashes – Anna Bergendahl 56
11. Victorious – Lina Hedlund 40
12. I Do Me – Malou Prytz 19