Lördagsskväll betyder startskott för Melodifestivalen 2023. I den första deltävlingen inleder regerande Årets HBTQ, Tone Sekelius och kvällen avslutas med Jon Henrik Fjällgren som tagit sig direkt till final varje gång han tävlat. Och det luktar final för båda.

Det är en rimlig deltävling med något för alla: Eurovisionpop med nämnda Tone, EDM-jojk med Jon Henrik, Charleston-revy med Ewa Roos & Eva Rydberg, svensk schlagerpop med Loulou Lamotte och Rix FM-skval med Victor Crone.
Men QX Schlagerprofiler tippar ändå att Jon Henrik är kvällens första finalist och att han sedan tar med sig Tone Sekelius, som vann QX egen publikundersökning i Scandinavium. 286 personer fick frågan; Vem är din favorit efter att ha hört låtarna? 120 personer valde Tone och hon vann före Jon Henrik & co som fick 90 röster. Trea och långt efter var raggarna Elov & Beny på 26 röster.
Vi jublar för Tones skull som strålade av självförtroende på genrepet. Vilken resa hon gjort sedan de första repen i fjol!

Programmet då?
Jomen det känns lovande. Jesper Rönndahl och Farah Abadi är trygga och charmiga programledare. Jesper testade kanske lite väl många skämt och allt flög inte, men de har en charmig ton som funkar. Farahs ”vykort” (presentationerna innan låtarna) är otroligt mysiga, och ger en bra och fin bild av de tävlande. Hon är för vykorten vad Gina Dirawi var för greenroom-intervjuerna för ett par år sen.
Och öppningen av programmet var härligt med Shirley Clamp i ett galet Cirkusnummer där det händer väldigt mycket i rutan. Cornelia Jakobs , som ju tog sig till final från just första deltävlingen, återvänder också för att knyta ihop säcken och framföra sin Eurovision-fyra Hold Me Closer.

Här är våra betyg och vår tippning.

”My Show” – Tone Sekelius
QX QX QX QX
Ronny: Man älskar ju att Tone gått helt Eurovision i sin återkomst till Mellon. Det här sorteras in i det allra härligaste El Diablo/Fuego/Replay-facket, och jag är så glad att det finns ett sånt här bidrag i Melodifestivalen 2023. Jag älskar den sexigt suggestiva melodin, och Tone rör sig kattigt mellan svartklädda dansare. Bara hon hoppar att ta den sista höga tonen, där hon ständigt trampat snett under repen, så borde detta vara gjutet i toppen. Jag hoppas så på final och särskilt nu när genrepspubliken sagt ”I do” till Tone.  Oavsett om den i värsta fall måste ta en tur via ”semifinalen” så kommer den att floorfiller-frälsa oss i Friends. You Go Girl!

QX QX QX QX
Ken: Utan tvekan min favorit-låt denna veckan! Sexig, cool eurovision-pop i ett nummer som använder Kylie Minogues gamla trick att om man inte kan dansa så kan man åtminstone se till att det ser ut som om man kan det. Smart, härligt och oväntat av Tone att gå från Pride-anthem till det här, och jag håller alla tummar jag har för att detta ska gå direkt till Friends ikväll.

”Inga sorger” – Loulou Lamotte
QX QX
Ronny: Nej, jag gifter mig inte med den här låten. Varje gång den startar så känner jag ”fan, detta är ju bra”, men sen pågår den liksom bara i tre minuter. Det jag gillar är drivet i låten, det ska den ha och Loulou är urcharmig. Men mot slutet blir det mest bara en massa ”wail”. Och det är fortfarande totalt obegripligt att man gett den här poplåten ett stillastående schlagerballadnummer. Sexa?

QX QX QX
Ken: En snygg gammaldags schlager med ett modernare driv. Loulou känns stensäker på scenen, men tyvärr har man valt att styla den här härliga pepp-schlagern som om den var en låt med Sonja Aldén 2007. Det gör den knappast en tjänst och det kan också blir det den faller på. Någonstans mellan plats 3-5?

Haunted – Rejhan
QX
Ronny: Burr vilken tråkig ballad. Och vad som är än mer obegripligt är att SVT väljer att sabba låtens alla chanser genom att inte ens ge den ett nummer. Hjälplöst sist, trots att Rejhan sjunger den bra.

QX QX
Ken: Ett albumspår med Sam Smith-feeling om att vakna bakfull med ångest över försvunna sommar-förälskelser har hamnat i händerna på denna endast 16-åriga Talang-kille. Visst. Han är duktig. Låten är….fin? Men han känns väldigt, väldigt ensam och liten på den här stora scenen och det hela känns som ett väldigt tveksamt paket att lansera en helt ny artist i den här tävlingen med. Svag ballad med ny artist känns annars som en tradition i den första deltävlingen – och lika traditionsenligt brukar den hamna utanför topp fem.

Raggen går – Elov & Beny
QX QX QX
Ronny: EPA-schlagern gör här entré i Melodifestivalen med den Bubbel på balkongen-bekanta duon. Jag blir mest bara glad av det här numret komplett med korvkiosk, bil och grill på scenen. Låten är lite Drängarna möter Bengtzing-schlager, och om bara Beny kopplar på lika mycket charm som Elov så borde den kunna åka på raggarrunda till semin i Ö-vik. Men folket på plats här i Göteborg (bestående av schlagerfans och journalister) är inte alls lika frälsta och tror det floppar. Jag hoppas dom har fel.

QX QX QX
Ken: Klassiskt peppig, svensk After Work-musik som låter som det skulle göra om Linda Bengtzing spelade in EPA-dunk. Jag tycker det här är både härligt och väldigt välkommet efter två ballader, men svenskarna har varit ganska kalla till den här typen av ploj-bidrag de senaste åren. Om inte det sker ett tydligt trendbrott ikväll (fast gud vad härligt det skulle vara) så hamnar det här någonstans mellan 5-7.

Diamonds – Victor Crone
QX QX
Ronny: Det här är lite av den tråkigaste, straightaste och mest oförargliga musiken som finns: Reklamradiomusik som inte gör någon upprörd, och framförd av en kompetent snygg sångare. Men numret är riktigt snyggt, och för en gångs skull funkar den stora tomma scenen när den får snygg grafik i form av en ljusspringa. Vad som däremot inte är lika snyggt är Crones illasittande vita byxor. Höga midjor är inte för alla. Semifinal?

QX QX QX
Ken: Det här är så radiovänligt att man förväntar sig en reklamjingel när det är över. En bra låt och en härlig kille, men på många sätt är detta precis vad David Lindgrens Skyline var 2013 i en 2023-kostym. En helt okej, generisk ”så här har musik låtit ett tag nu”-låt med ett trevligt utseende bakom mikrofonen som människor kan känna igen från radion från ruta ett…och som många rent reflexmässigt röstar direkt till final. Det kan mycket väl hända ikväll.

Länge leve livet – Eva & Eva
QX
Ronny: Ett snyggt nummer lyfter den här revykupletten, och det är det som gör att den inte får ett streck i betyg. Kläder, grafik och dans är godis för ögonen, men mute:a gärna i tre minuter. För det här är en revydänga i charleston-takt som känns som ett trött pausnummer från Melodifestivalen 2003. Det är för mig helt obegripligt att Eva & Ewa är med igen. Är vi inte less på den här one-trick-ponyn nu? Jo, Rena Rama Ding Dong var charmig för två år sen, men redan i fjol när de dök upp med sin Eurodance-version av låten var man trött på den här Mello-kombon. Varför veva damerna en gång till? Nej, det var bättre förr när det äldre gardet fick bra låtar som var inte bara kändes som utfyllnad. Men C´est La Vie…

QX
Ken: Vill ni ha en bra låt i samma charleston/revy-stuk som denna så skulle jag rekommendera Le Kids Kiss Me från 2011, för den här comebacken tycker jag inte alls är speciellt rolig. I alla bemärkelser. Det känns mera som en mellanakt än ett tävlingsbidrag. Det har ett av kvällens snyggaste nummer, det ska jag ge det, men oj vad jag kommer bli irriterad om det här ramlar iväg bland de fem och slår ut något som är här för att tävla på riktigt.

Where Are You (Sávezan) – Jon Henrik Fjällgren & Arc North feat Adam Woods
QX QX QX QX
Ronny: Jon Henrik ångar på som ett jävla tåg i Melodifestivalen. Han har kommit tvåa, trea och fyra tidigare och med den här EDM-jojken kommer han knappast att bryta den succésviten. Hans vemodiga jojk gifter sig ursnyggt med Adam Woods refrängsång och Arc Norths dansanta beats, och jag är helt övertygad om att detta är kvällens säkraste finalist, och den låten som eventuellt skulle kunna ge Loreen en match om slutsegern.

QX QX QX QX
Ken: Att kombinera ihop Jon-Henriks joik med en DJ och en manlig sångare visar sig vara ett riktigt succé-knep. Det här känns som Keiino med ett svensk vemod, en riktigt härlig Eurovision-smocka och en typ av musik som bara existerar för att den här tävlingen existerar…och sådant gillar man ju. Kvällens starkaste final-kandidat i mina öron, och även en möjlig topp tre i finalen.

Final: Jon Henrik & Tone Sekelius
Semifinal: Elov & Beny & Victor Crone
Femma: Loulou Lamotte
Sexa:  Ewa Rydberg & Ewa Roos
Sjua: Rejhan