Lesbisk slapstickshow på Sverigeturné

Teater

Det är gruppen the Sassmasters som presenterar denna kaxiga föreställning som är baserad på 50– och 60-talsgenren “lesbian pulp fiction”, alltså den dåtida kiosklitteraturen. I första hand riktade sig dessa berättelser till straighta män med sina sensationella och ofta homofoba historier om lesbisk kärlek. Men nu – 50 år senare – utgör dessa böcker grunden för denna fantastiskt underhållande show som driver med klichéer och varje upptänklig fördom som finns om flator. Under oktober inleder kompaniet en miniturné i Sverige och kommer att besöka Stockholm, Göteborg och Malmö.
QX har pratat med the Sassmasters och även med svenska komikern Gertrud Larsson som såg till att föreställningen kom hit.
Vilka är the Sassmasters och hur länge har ni arbetat ihop?
– Huvudtruppen består av Heather de Michele, Anna Fitzwater, Gretchen M. Michelfeld och Beatrice Terry. Vi är två par (Heather och Anna, Gretchen och Bea), och vi har varit kompisar i ett antal år. Det var när vi började arbetat med Lesbian Pulp–O Rama som vi bildade the Sassmasters. Detta var i maj förra året.
– Vi fyra skriver, regisserar och spelar och får hjälp av ytterligare gruppmedlemmar; Maggie Burkle, Emily Burton, Cheyenne Casebier och Melineh Kurdian.
Hur kom ni på idén att göra Lesbian Pulp–O–Rama?
– Julen 2000 fick Gretchen och Bea en adressbok av Heather och Anna. Den hette “Lesbian Pulp Address Book,” och innehöll dryga 20 omslagsbilder från gamla pulpböcker. Till varje bild var det också en liten sammanfattning om vad just den boken handlade om. Och medan vi satt och tittade igenom boken kom en av oss med det briljanta förslaget att göra teater av dessa historier.
– Vi såg alla på varandra i samförstånd och det liksom bara kom till oss, i en enda stor orgasmisk grupptanke: “ja, det ska vi göra” – och så föddes Lesbian Pulp–O–Rama.
Jag har sett en del av föreställningen kallad Reformatory Girls. Kan ni berätta lite om resten av showen?
– Föreställningen består av fem olika delar och just Reformatory Girls är vårt huvudnummer. Den utspelar sig i skolmiljö och handlar om “the bad girl” som tänder på en sexig butch. I Sondra Stingray, Girl Gumshoe har vi inspirerats av film noir och här finns en butchig privatdeckare som omges av ett antal tjusiga femme fatales. I fängelsenumret Women Behind Bars får man träffa den sadomasochistiska vakten Vonda och i Roll in the hay handlar det förstås om cowgirls. Alla delarna binds samman av vår ‘dyke balladeer’ Melineh Kurdian som sjunger The Ballad of Goldie Gay.

Föreställningen belönades nyligen med the off–off– Broadway Award. Hur kändes det?
– Att få den var fantastiskt. Att vara verksam i den här branschen utanför den stora etablerade teaterscenen kan vara väldigt frustrerande. Det är mycket arbete och ofta svårt att fånga publikens intresse eftersom konkurrensen är så stor. Det är tufft ekonomiskt eftersom man lägger ner mer pengar själv än vad föreställningen drar in. Så för oss betydde det väldigt mycket att få detta erkännande. Allt känns faktiskt toppen just nu – och så får vi ju åka till Sverige – på vår första turné någonsin!

Förra året besökte den svenska komikern Gertrud Larsson New York och blev helt såld på the Sassmasters fyndiga show. I slutet av förra året drog hon igång arbetet med att få hit gruppen för ett gästspel.
Berätta om när du såg föreställningen första gången?
– Det var i juni förra året i New York, jag var där under deras Pridefirande och besökte bland annat teaterfestivalen Queer@HERE där Lesbian Pulp–O–Rama ingick. Jag tyckte det var en fantastiskt rolig och bra föreställning och tänkte direkt att ”denna grupp måste komma till Sverige och gästspela”. I Sverige finns ingenting som kommer i närheten av vad the Sassmasters gör.
Så då gick du fram och sa det till de medverkande?
– Ja, faktiskt! Jag pratade med skådisarna efteråt och vi bestämde att vi skulle hålla kontakten. Men så kom ju den 11 september och saker och ting förändrades. I julas hörde jag av mig igen och undrade om de fortfarande var intresserade av att komma till Sverige och det var de. Jag pratade med Suzanne Osten, som är professor på Dramatiska Institutet, och fick besked att skolan var intresserad av att medverka som samarrangör. Efter det kontaktade jag Södra Teatern, som också var väldigt positiva – de sa ”ja” direkt efter att ha sett en video med smakprov ur föreställningen – och sedan dess har det flutit på med både Pusterviksteatern i Göteborg och Victoriateatern i Malmö.
Ibland funkar humor inte lika bra när den byter land. Finns det en risk att publiken inte uppfattar satiren här?
– Nej, det tror jag inte är någon fara. Populärkulturen ser ungefär likadan ut i västvärlden så jag tror folk kommer att fatta – och skratta. Dessutom har gruppen en väldigt rolig och uttrycksfull spelstil, föreställningen är full av fysisk komik.
Jag förmodar att du tycker att det händer för lite på teaterscenen i Gaysverige?
– Ja, det tycker jag och när det väl händer något osynliggörs detta. Jag har länge irriterat mig på till exempel marknadsföringen av Boston Marriage (Dramatenpjäs med lesbiskt tema, red:s anm.). Jag såg inte någonstans – i vare sig Dramatens trycksaker eller i förhandsreportage – att pjäsen faktiskt handlar om två flator. I en artikel hette det att huvudpersonerna hade en ”komplicerad relation”.
Gertrud gör en jämförelse med vad Tiina Rosenberg kallar ”det heteronormativa mottagandet av Fucking Åmål”.
– Det händer gång på gång att det tystas ner. Nu senast hände det med David Lynch–filmen ”Mulholland Drive”.
Tror du att det kommer att bli liknande problem med den här föreställningen?
– Nej! Det är en så bra titel! Lesbian Pulp–O–Rama – det går inte att bortförklara vad det handlar om!
– Jag fick en otrolig kick av att se föreställningen och jag hoppas att andra kommer att känna likadant.

Lesbian Pulp–O–Rama kan du se på Södra Teatern i
Stockholm 23–26 oktober, på Pusterviksteaterns 28–29 oktober och på Victoria i Malmö 31 oktober och 1–2 november.

Publicerad: 2002-10-11 16:20:57