Under året som gått har den svenska biståndsministern Gunilla Carlsson (m) gjort sig känd för att bland annat ha tagit en tydlig ställning mot den antihomo-lag som diskuteras i Ugandas parlament.
Antas lagen så kommer det svenska bistånd in till Uganda att omprövas, meddelade hon i slutet av november förra året. Bland annat den insatsen har gjort just Sverige till en av antihomo-rörelsens fiender i världen.
Under måndagen i Visby i samband med Almedalsveckan, presenterade hon och regeringen fyra områden som fram till 2015 kommer att prioriteras när det gäller jämställdhet och kvinnors rättigheter i biståndssammanhang. Här räknas politiskt deltagande och inflytande för kvinnor, ekonomiska aktörskap och arbetsvillkor, sexuell och reproduktiv hälsa liksom bekämpning av könsrelaterat våld och människohandel upp.
I dokumentet som styr hur biståndet fördelas såväl till frivilligorganisationer som i utvecklingssamarbete lett av SIDA nämns även HBT-personer som en av de grupper som lider under ojämlik maktfördelning genom att inte passa in i normer.
I området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter tas HBT och ungdomar upp som grupper som ”särskilt skall uppmärksammas” av Sverige. Regeringen vill även lyfta jämställdhetsaspekten när det gäller sexuell läggning liksom könsidentitet och könsuttryck. De uttrycker i sin policy inriktningen på att stärka kvinnors och flickors ”rätt att bestämma över sin egen kropp” oavsett bland annat sexuell läggning, hiv-status eller könsidentitet.
Kopplingen mellan kvinnors säkerhet och rättigheter och hbt-personers tas även upp när det gäller utsatthet vid konflikter och krissituationer. I policyn använder regeringen uttrycket jämställdhetsintegrering och vill därmed markera att frågan om kvinnors, liksom bland annat HBT-personers, situation skall inkluderas i hela utvecklingssamarbetet framöver.