Därför älskar/hatar vi ordet hen

Under 2012 kom ordet hen in som en het potatis i den svenska språkdiskussionen. Daniel Wojahn är forskare och har skrivit en avhandling om språkaktivism. Han har granskat varför och hur folk reagerar på nya svenska ord.

Enligt honom anser kritiker till ord såsom hen att de är överdrivet jämnställdhetsivrande och att det är typiskt svenskt att haka upp sig på språkliga bagateller i viljan att vara politiskt korrekta samtidigt som resten av världen skrattar åt oss, detta rapporterar SVT.

Det som upprör folk mest är hur nya ord ifrågasätter normer. Exempelvis i fallet med ordet hen menar kritiker på att det gör människor till ett könlöst hopkok och att det gör barn könsförvirrade. Enligt Wojahn är de rädda för att ordet ska förändra maktordningen på något vis. På samma gång finns det dem som älskar ordet av samma anledning.

En del av de nya orden handlar om att benämna sådant som vi hittills saknat ord för, till exempel könsidentiteter såsom transperson, intergender och nongender.

Ett annat ord som tillkommit är cis-person. Ordet beskriver en person vars juridiska kön, biologiska kön, könsidentitet och könsuttryck är linjärt, hänger ihop och alltid har hängt ihop enligt normen. Cis är latin för: På samma sida. Enligt Wojahn är det ett väldigt spännande ord eftersom det skapats för att benämna normen, och inte det avvikande, vilket är betydligt vanligare i språkliga sammanhang.

Ordet hen kom in i den Svenska Akademins ordlista under 2014. Om du vill läsa mer av Wojahns avhandling kan du följa länken.