Som en upprepning av statsminister Ulf Kristerssons (m) välkända handskakning den 27 juni 2018 med Förintelseöverlevande Hédi Fried, välkomnade Jonas Gardell honom till lunch på måndagen med en inledande och nu för evigt förevigad handskakning.

Att Gardell ville ha just kopplingen till Fried är uppenbar. Hur Kristersson och hans pressteam tänkte är mer oklart med tanke på den hårda svekdebatt som följde efter handskakningen 2018, där han utlovade för en djupt oroad överlevande från Förintelsen att aldrig samarbeta med det parti som har nazistiska rötter.

Jonas Gardells inbjudan kom efter att Sagerska husets balkonger dekorerats med regnbågsfärgat tyg och statsministern bjöd in ett urval hbtq-personer till en mingel under Pride-veckan i Stockholm. Detta, tillsammans med att talmannen höll invigningstalet på Pridefestivalen, fick Björn Söder, en av medlemmarna i Sverigedemokraterna som ingår i ”de fyras gäng”, tidigare vice talmannen och fortfarande högt rankad inom partiet, att anklaga talmannen, statsministern och utrikesministern för att ”legitimera pedofili”.

Med andra ord påstod han att Pride och hbtq+rörelsen av någon anledning skulle stå bakom grovt kriminellt beteende och att den svenska ledningen tycker att detta är helt okej. Det doftar helt enkelt starkt av QAnons konspirationsteorier.

Jonas Gardell ville ha Ulf Kristersson hemma för att framföra sina åsikter om vad som behövs göras med tanke på Sverigedemokraternas ökade inflytande. En ställning som har blivit starkare inte minst genom samarbetet Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna bjudit in dem till.

I Gardells redogörelse för lunchen hemma i sitt kök togs Björn Söders beteende upp, samt vikten av att Moderaterna, ett av de partier som relativt nyligen har börjat engagera sig i hbtq-frågor, inte minst tack vare Ulf Kristersson, visar att de menar allvar med sitt engagemang.

Enligt Gardells redogörelse ska statsministern ha sagt att det finns en trygg majoritet i riksdagen för hbtq+-frågor. Jonas påpekade då att majoriteter kan ändras och hänvisade till Italien, där plötsligt och nyligen regnbågsfamiljer upplöses av Sverigedemokraternas systerparti i EU-parlamentet, Italiens Bröder.

Jonas Gardell framförde åsikten att de rättigheter som har uppnåtts nu behöver skyddas i grundlagen. Det är samma tankesätt som då demokratikämpar menar att den liberala demokratin måste säkerställas med tanke på hur Jarosław Kaczyński i Polen och Viktor Orbán i Ungern har agerat, särskilt när det gäller hbtq+frågor. Kaczyński, vars parti Lag och Rättvisa också är med i samma partigrupp i EU som Sverigedemokraterna.

Slutligen berättar Gardell att han har talat med de som arbetar med asylsökande hbtq+personer i Sverige. Enligt dem påverkas dessa personer nu särskilt hårt av den strängare flyktingpolitik som har genomförts. En förändring som, bör sägas, inte enbart beror på Sverigedemokraternas välkända och närmast paranoida fruktan för främlingar, utan också genom helomvändningar från Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna.

De tillbringade två timmar med samtal och Jonas Gardell skriver att han hoppas att statsministern lyssnade, särskilt på det han kallar det ”djävulska föraktet” i att Björn Söder är ordförande i den svenska OSSE-delegationen vars uppdrag är att skydda minoriteters rättigheter i Europa.