Första gången jag träffade Jan-Olof var på NK-Villan I Nyköping 1984 där jag då arbetade som diakon. Vi upptäckte att vi hade mycket gemensamt och blev snart goda vänner.
Jan-Olof var född på Julafton 1939 och var sina föräldrars enda barn. Han bildade aldrig familj och saknade senare helt nära anhöriga.
Jan-Olof växte upp i Södertälje och Nyköping. Han hade ett stort engagemang för att hjälpa andra människor och utbildade sig till socionom vid Socialhögskolan i Stockholm. Vid denna tid studerade även en kort tid trubaduren Cornelis Vreeswijk på denna skola.
Jan-Olof arbetade som skolkurator i Nyköping och senare på Ungdomscentrum i samma stad. Han lyckades hjälpa några mycket utsatta ungdomar att komma vidare i livet bland annat genom att ordna med praktikplats hos en fiskare i Sörmlands skärgård.
Jan-Olof var mycket intresserad av natur, kultur, segling och musik. Han spelade piano. Ett favoritstycke var ”En gång jag seglar I hamn”. Han ägde flera segelbåtar, varav en var en raritet från seklets början. Under många år hade han en segelbåt på svaj vid en boj i Stjärnholmsviken.
Bland hans vänner fanns flera aktiva konstnärer. Jan-Olof hade en fin humor och känsla för andra människor.
I slutet på 1980 talet kom Jan-Olof ut som homosexuell och var med och startade en lokalavdelning av RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande i Nyköping. Sina sista år levde han i Katrineholm där han var en ofta sedd besökare vid stadens second hand butiker. Han sågs ofta med sin cykel sittande på en parkbänk nere vid Djulösjön.
För 10 år sen bad han mig att stå som hans närmaste anhörig.
I början på juni avled Jan-Olof på sitt rum på Igelkottens äldreboende i Katrineholm efter en kort tids sjukdom. Nu har han seglat i hamn.
