Fastighetsmäklaren Rasmus Elfström är 34 år och bor i Hägersten. Han är en av deltagarna i TV4:s nya tävlingsprogram Boxen, som beskrivs som ett socialt realityexperiment.  I programmet blir deltagarna inburade med människor man inte känner och där ska de under våghalsighet och slughet lära sig att lita på varandra – och sig själva.

Hur kommer det sig att du är med?
– En god vän som gör en del reklamjobb såg annonsen och så sökte vi båda, och jag kom med. Jag tyckte att det var en kul grej, och gillar underhållning och uppmärksamhet. Det lockade också att det skulle handla om adrenalin och spänning, och att man kunde vinna en halv miljon.

Är det första tv-giget?
– För många år sedan ”scoutades” jag till Big Brother, men jag kom inte med. Det är jag väldigt tacksam för idag.

Har du fått några reaktioner på din medverkan?
– Det har blivit en del glada tillrop och ett gäng nya följare i sociala kanaler. En kvinna skrev att jag är det snyggaste hon sett. Det är ju kul att kunna locka alla kön, även om jag själv inte går åt det hållet (skrattar).

Hur känns det att bli tv-stjärna?
– Bra! Även om jag är jättenervös för vad jag egentligen sagt. Jag lider av ”diarrekäft” och pratar innan jag tänker och minns sen inte vad jag sagt. Så för mig är det lika spännande som för tittarna vad som kommer ur min mun.

Så, till vardags är du mäklare?
– Ja, sedan 2024. Så jag är ganska ny. Innan dess drev jag Spy Bar i ett par år och har jobbat inom nattklubbsbranschen i flera år. Men sen tröttnade jag på det livet. Efter att ha sammanfattat vad jag är bra på insåg jag att mäklare verkligen är min typ av jobb: Jag är duktig på kundkontakt, människor och service, och är man dessutom duktig kommer man alltid att ha jobb.

Hade du användning av mäklaryrket i Boxen?
– I viss mån ja. Jag fick visa mina färdigheter i förhandling och att jag är stresstålig.

Det handlar ju om att utmana sig själv och sina rädslor, vad har du för rädslor?
– Jag är höjdrädd som fan, och sen är jag livrädd för att skada mig. Att bryta något eller ramla på ansiktet är min värsta mardröm. Hela den här upplevelsen är surrealistisk då man lyfts ur sin egen verklighet in i en annan. Det viktigaste blev det som hände i Boxen. Man får nya bästa vänner, man gråter…men jag var hela tiden mig själv.

Ångrar du något?
– Utan att avslöja något så kan jag ångra ett val jag gjorde…

När vi messade innan intervjun sa du att du är gravt homosexuell, hur länge har du varit det?
– Jag kom ut som bisexuell i åttan efter att en kompis i sjuan sagt att han var det. Då insåg jag att det var ju jag också. Sen hade jag flickvän första året av gymnasiet innan jag insåg att jag är bög och sen dess har jag alltid varit bög och inte gjort några utsvävningar tillbaka.

Du bossade Spy Bar ett tag, men har du kört nåt klubbigt för gaysen?
– Jag jobbade med nåt med Navid Kabiri, men annars inte. Men jag tog ”the gays to the yard” på Spy Bar och gjorde det bögigt.

Går du ut nåt nu?
– Nej, inte längre. Jag jobbar, umgås med vänner, lagar utsvävande middagar, och är en jättedatanrörd som sitter framför skärmen med chips. Oftast blir det RPG, rollspel. Men när man inte är ute och festar träffar man ju heller inte så mycket folk, och apparna är inte så kul. Det har bivit en tråkig utveckling.

Så du är singel?
– Jättesingel. Jag har allt annat: Ekonomi, boende, jobb…Alla mina ben är stabila, men det som saknas är en partner, så jag skulle säga att ”I´m open for business”.