Rainbow Map, som publiceras idag och rankar 49 europeiska länder utifrån hur deras lagstiftning och offentliga policyer lever upp till mänskliga rättigheter för hbtqi‑personer. Kartläggningen baseras på 76 kriterier inom sju områden, däribland likabehandling, familjerätt, hatbrott, juridiskt kön, intersexpersoners kroppsliga integritet, civilsamhällets utrymme och asyl.
Nytt för i år är att Spanien klättrar till förstaplatsen och därmed bryter Maltas tio år långa dominans i toppen. Enligt ILGA‑Europe som sammanställer Rainbow map, speglar Spaniens placering att flera reformer sjösatts, bland annat hur transidentiteter inom vården slutat ses som sjukdom, nya nationella strategier för hbtqi‑personers rättigheter, stärkt diskrimineringsskydd och ett aktivt försvar av transpersoners rättigheter.
Samtidigt understryker organisationen att Rainbow Map mäter lagar och policy, inte människors levda verklighet. I Spanien har till exempel rapporter om våld och trakasserier mot hbtqi‑personer ökat kraftigt de senaste åren.
– Spain’s number one ranking is a strong example of what becomes possible when a government makes a deliberate choice to advance equality rather than retreat from it, säger ILGA‑Europes Katrin Hugendubel i samband emd att rapporten släpps.
Sverige är det enda landet som infört ny lagstiftning om juridiskt kön under året, något som bidrar till att landet klättrar i rankingen. Samtidigt konstaterar ILGA‑Europe att den nya könstillhörighetslagarna inte bygger på full självbestämmanderätt och att transidentiteter fortsatt patologiseras i lagstiftningen.
Trots den positiva förändringen så hamnar fortfarande Sverige ändå sist i Norden.
Vänsterpartiets hbtqi‑politiska talesperson Andreas Lennkvist Manriquez som nyligen blev ordförande för riksdagens civilutskott, välkomnar förändringen.
– Det är såklart glädjande att se att vi går framåt men vi är ju inte framme än. Vi ser en skrämmande utveckling i landet och jag är rädd att vi kommer att se en eskalering av den under den kommande valrörelsen, säger han till QX.
Han pekar även på andra områden där utvecklingen enligt honom går åt fel håll.
– Vi ser negativa trender i andra undersökningar kring hur ungdomar ser på homosexuella. Det finns en hel del att arbeta med fortfarande, både värdebaserat men också när det gäller lagstiftning för att garantera självständighet och trygghet för hbtqi-personer och stärka familjerätten. Och inte minst när det kommer till migrationsfrågan.
Enligt Andreas Lennkvist Manriquez är rättssäkerheten för hbtqi‑personer i asylprocessen otillräcklig, särskilt för transpersoner.
– Att rättsosäkerheten är låg tror jag beror på att kunskapen kring hbtqi-personer hos Migrationsverket generellt är för dålig. Men det är också ett resultat av regeringens omlagda migrationspolitik.
Civilutskottet ansvarar bland annat för familjerätt, barns rättigheter och bostadsfrågor, områden där flera centrala hbtqi‑politiska frågor behandlas.
– Det viktigaste just nu är att se till att rättssäkerheten ökar hos Migrationsverket. Men vi behöver också stärka situationen för transpersoner i Sverige där den psykiska ohälsan är betydligt högre än hos befolkningen i stort, säger han.
På frågan om varför Sverige fortsatt hamnar sist i Norden är Andreas Lennkvist Manriquez kritisk till den sittande regeringen.
– Vi har en konservativ högerregering där partierna inte prioriterar frågorna tillräckligt högt på dagordningen.
Samtidigt betonar han att Sverige fortfarande står sig relativt väl i ett europeiskt perspektiv.
– Överlag är det en bra placering men Sverige kan bättre.
Han säger sig inte vara förvånad över Spaniens avancemang till förstaplatsen.
– Jag är inte förvånad över att Spanien klättrat till nummer ett. De har en progressiv vänsterregering som tar de här frågorna på stort allvar och vi har en regering som inte gör det. Då är det inte så konstigt att det speglas i den här typen av mätningar, säger Andreas Lennkvist Manriquez till QX.
