LePen/Pim Fortuyn – QX.se Ledare

Att ”hunsade” ger sig på hunsade är det tröttsamt klassiska sättet att ge utlopp för aggressioner. När man surnar på etablerade politiker hämnas den ”hunsade” genom att rösta på partier vars udd är riktad mot det främmande. Och de etablerade klarar sig som vanligt utan en skråma på kroppen.
Det är bittert, tröttsamt och livsfarligt. Det är skamligt, sorgligt och leder bara ned i avgrunden.
Le Pens framgång i Frankrike följs snart av Pim Fortuyn i Nederländerna. En professor och öppet homosexuell man som vill försvara det liberala landet mot den muslimska invasionen. En muslimsk invasion som han tror skall göra homosexuella till en utsatt grupp igen.
Tongångarna känns igen från Danmark, där den öppet lesbiska Louise Frevert fick en plats i Folketinget efter höstens val. Även här låg fokus på landets muslimska minoritet – troende eller ej, liberal eller fundamentalist. Begränsad invandring för homosexuellas bästa.
De hunsade klamrar sig desperat fast vid den lilla frihet man tillkämpat sig. Och lär sig inte ett endaste litet uns av homosamhällets grundläggande erfarenhet av att stå utanför.
Vinner vi en plats i solen och får plats i storsamhället är det vår uppgift att bidra till ett öppet samhälle där respekten för individens rätt står i centrum.
Som inkluderade i det ”normala” och i storsamhället måste vi ta med oss vår erfarenhet av utanförskap. Sviker vi denna uppgift har hela vår kamp varit förgäves.
Pim Fortuyn och andra homosexuella aktörer i främlingsfientliga rörelser är uttryck för detta svek – låt de ägna sig åt ökenvandringen i fullständig ensamhet och isolering.

Främlingsfientliga rörelser vädjar till enskildas vardagserfarenheter. Möten och konflikter blir till politik vars svar är enkla lösningar. När unga invandrarkillar misshandlar bögar eller kastar sten på Pride-parader svarar den främlingsfientlige med att vilja stoppa invandring och till och med ”repatriera” (utvisa) de främmande. Vad gör vi då med etniskt svenska (danska, nederländska…) killar som gör exakt detsamma? När muslimska församlingar uttalar sig mot homosexuellas självklara mänskliga rättigheter, säger de främlingsfientliga att vi skall begränsa muslimers rättigheter. Vad säger de när calvinister, livets ordare och andra kristna fundamentalister dänger bibeln i våra huvuden? Repatriera dem?
När unga kvinnor med etniska rötter i gammelpatriarkala kulturer hotas och utsätts för våld och i de extrema fallen hedersmord – då skall vi alla ställa upp på de unga kvinnorna. Utan tjafs om kulturskillnader, utan tajfs om religion eller tradition. När unga bögar och flator med liknande bakgrund inte vågar leva öppet är vårt svar detsamma.
Vårt perspektiv är den enskilde individens rätt att välja sitt liv. Varken stat . kultur eller familj har rätt att tvinga dig till att leva ett liv du inte önskar.
Och det svaret är det helt diametralt motsatta från vad Le Pen, Pim Fortuyn eller andra förespråkare för den enkla vägen vill ge. Vår kamp för individens rätt att välja sitt eget liv kommer aldrig ta slut – lika lite som kampen för en levande och fungerande demokrati kommer att ta slut. Det är en pågående utveckling och dragkamp mellan det enkla och rena på den ena sidan och det levande på den andra.
Muslimer, judar, ortodoxa… somalier, turkar, kurder, norrmän, finnar och ryssar lever i Sverige idag och här är de för att stanna. Bögknackare liksom de som tror att religionen eller ismen är överordnad demokratin och individens självbestämmande bor och lever mitt ibland oss – vare sig de är mörkhåriga, blåögda, bär bombarjacka, slöja eller kostym.
Och ”vi” är inte en etnisk enhet, vi är inte ett och samma kön, eller tillhör en och samma ideologi eller religion. Vi är inte i samma ålder och vi har inte samma fysiska förutsättningar. Vi utövar inte en enda sorts ”god” sexualitet. Det är just det som utmärker oss – att vi är en mängd individer med egna önskningar, drömmar, konflikter och erfarenheter. Och nu är det extra viktigt att vi inte låter oss provoceras av de som vill förenkla och splittra.

Att bögar och flator engagerar sig i högerextrema och främlingsfientliga rörelser är knappast något nytt. Dumheten är minst lika levande idag som under 20- och 30-talen. Bara för att man är muslim, kristen, jude, bög eller same är man inte vaccinerad mot drömmen om det enkla och rena. Fascismens lockelse ligger just i drömmen om att slippa engagera sig och ta ansvar – att slippa bry sig och utveckla. Fascismen lockar genom de snabba klippen och den enhetliga definitionen av ”vi” – och det slutar alltid i samma katastrof.
Det slutar alltid i exakt samma katastrof.
Sverige är ännu relativt skonat från främlingsfientliga rörelser – det gör mig stolt och glad och det inger hopp. Men inget samhälle är immunt och vi kan vänta oss att skamligt rörelser kommer att synas mer även härefter Front Nationals framgångar.
Politiskt ledarskap innebär att inte blunda för konflikter och problem som uppstår. Det handlar om att se de konflikter som uppstår i bostadsområden, på gator och på den politiska scenen. Reaktionerna på mordet på Fadime visar precis så som vi bör handla och agera. Fadime var en av oss. Och hennes familj är del i vårt samhälle. Det är utgångspunkten. Och när konflikt uppstår löser vi den gemensamt – hur svårt det än är och hur lång tid det än tar.
Svaret på främlingsfientliga rörelsers frammarsch i Europa 57 år efter andra världskriget och kort tid efter de etniska rensningarna i Jugoslavien är att aldrig bli provocerade. Och att envetet försvara det öppna, solidariska och demokratiska samhället.
Att bygga istället för att riva. Att hunsade skall söka allians med hunsade och gemensamt bekämpa det samhälle som skapar hunsade.

Publicerad: 2002-04-24 16:04:25