Som ett brev på posten innebär oroliga och osäkra tider att det öppna  och inkluderande samhället blir ifrågasatt.

När grundläggande behov hotas av försvagad ekonomi och inte minst av existentiella hot som det ett krig innebär visar historien att syndabockar plötsligt uppstår av de mest märkliga skäl.

I vår samtid delar muslimer i länder där de är i minoritet rollen som hotet tillsammans med homo-bisexuella och på senare tid inte minst transpersoner.

Märklig samsyn har utkristalliserats mellan etablerade feminister och högerextrema nationalister i det gemensamma misstänkliggörandet av just transpersoner. När Sverige äntligen, efter många långa års mangling, var på väg att ta steget närmare en uppdaterad könstillhörighetslagstiftning, baserad på individens självbestämmande, så sprids ännu en gång nidbilderna via sociala medier, hetskampanjer i medier och genom politiskt lobbyarbete. De mest långsökta argumenten plockas fram för att förhindra alla reformer.

Precis så som alla de groteska fantasierna när bi- och homosexuella en gång i tiden skulle ges lika rättigheter och skyldigheter som heterosexuella, sprids nu konservativa Harmagedon-scenarier om vad som kommer ske om personer helt utan läkares och myndigheters förhandsgranskning önskar byta juridiskt kön.

Får transpersoner och icke-binära själva bestämma, målas det upp, så kommer badhusens duschrum fyllas med våldtäktsmän, damtoaletterna befolkas av skäggiga gubbar som hävdar att de är kvinnor, barnen utsättas för sagoläsande pedofiler och (cis-)kvinnors rättigheter kommer återföras till stenåldern eftersom statistiken som visar att vi lever i ett manssamhälle kommer rasa ihop helt och hållet.

Sverigedemokrater och sammanslutningen Sveriges Kvinnoorganisationer låter skrämmande lika Putin, Orbán, Erdogan, Trump och DeSantis i sina sätt att argumentera genom att förringa transpersoner och svensk politik drar öronen åt sig.

Sveriges Kvinnoorganisationer må ha andra utgångspunkter än Sverigedemokraterna, men landar i samma slutsats. Transpersoner skall inte erkännas rätten att besluta om sin könstillhörighet eftersom majoriteten svenskar påstås bli illa berörda.

Det riktigt upprörande i just den organisationens analys är att de överger transkvinnor som likt kvinnor i allmänhet är utsatta för mäns våld. Mäns våld mot kvinnor.

Individens rätt att bestämma över sin egen kropp, så som det argumenterats med framgång i kampen för fri abort, blir plötsligt helt ointressant när det handlar om transpersoner. Att några personer vill byta juridiskt kön utan att läkare eller byråkrater skall godkänna först, målas upp som ett gigantiskt problem för alla som inte ens berörs.

Det som sägs är att den helt uppenbara diskrimineringen av transpersoner måste bibehållas så att barn inte skall bli förvirrade, kvinnor få försämrade livsvillkor och uppleva en ökad otrygghet.

Parallellerna är många till hur argumentationen gick och går när det handlar om samkönade pars möjlighet att få sina relationer erkända på samma villkor som heterosexuella. Även i det motståndet lyfts långsökta berättelser om hur accepterandet av samkönad kärlek kommer ”förföra” ungdomen och vända upp och ner på hela samhället.

Och när lesbiska skulle ges möjlighet att få tillgång till insemination via sjukvården så målades det ena skräckscenariot efter det andra upp.

Komplicerade och helt ologiska resonemang som grundas i fördomar och förakt för allt det som inte följer normen.

Föraktet för avvikelser och föraktet för svaghet.

Det är skamligt av tidigare och nuvarande regeringen att år efter år dra frågan om en ny könstillhörighetslagstiftning i långbänk. När Norge, Danmark och senast Finland klarar detta är det väl själva fan att inte Sverige kan få till en lösning baserad på självbestämmande.

Apropå oroliga tider och ovidkommande argumentation så är Turkiets och Ungerns motiv för att inte godkänna Sveriges NATO-ansökan ett utmärkt exempel på detta.

Även om det är allvarligt för vårt lands säkerhet och riktigt smutsigt hanterat av Erdogan och Orbán så finns det mitt i eländet anledning att trots allt sträcka på ryggen som svensk.

Att just dessa två ledare tar chansen att klämma åt Sverige bekräftar i alla fall bilden av vårt land som dessas diametrala motsats. Det värmer!

Att fixa till de anomalier som den segdragna hanteringen av ny könstillhörighetslagstiftning, äntligen fixa skamfläckarna i hiv-lagstiftningen, ta bort särbehandling av män som har sex med män vid blodgivning är några lätt fixade åtgärder för att ytterligare tydliggöra Sverige som ett öppet, pragmatiskt och inkluderande samhälle.

Fixa det nu helt enkelt.