QX.se Ledare

Med den borgerliga valsegern kommer vi fortsatt ha en majoritet i riksdagen som är positivt inställda till införandet av en könsneutral äktenskapslagstiftning. Genomförs den utan en rad förbehåll skiljer sig det politiska klimatet från såväl Spanien som Kanada då lagarna togs. Det kan göra att en sådan lagstiftning står starkare.
Den borgerliga segern ritar också om den HBT-politiska kartan. Trots att Fredrik Reinfeldt tydligt står för en som han själv uttrycker det, ”gaypositiv” förändring visade RFSLs undersökning av förra valperioden att alla hans riksdagsledamöter inte riktigt hängt med i den nya utvecklingen. Här får organisationen Öppna moderater en historisk uppgift. Ett intensivt arbete för att föra en dialog med hela den moderata riksdagsgruppen krävs för att aktivera denna i just en ”gaypositiv” riktning. På samma sätt är det avgörande att RFSL nu riktar in sig på de svagaste länkarna i främst moderaternas riksdagsgrupp. Jordmånen för att framföra budskapet om individens rätt att välja och nödvändigheten av att staten äntligen avskaffar kollektivistiska styrningar på samlevnadsområdet har kanske aldrig varit bättre.
I vår lägger Hans Regner fram sin utredning om könsneutralt äktenskap. Med den nuvarande majoriteten lär det redan nu vara klart att kyrkans och de religiösa samfundens roll kommer lösas annorlunda än med en röd-grön regering. Den borgerliga regeringen har, trots kristdemokraternas tydliga försvagning, varken möjlighet eller politiskt motivation till att gå i konfrontation med kyrkorna. Däremot är det troligt att med en borgerlig regering kan de religiösa samfunden lättare acceptera en rent civiläktenskaplig lösning. Det enda raka är då att låta de religiösa samfunden sköta sina egna ceremonier utan att dessa har juridisk bäring. Det borgerliga/civila äktenskapet är det enda som regleras i lag och det görs könsneutralt. En sådan reform skulle dock vara ett historiskt trendbrott då kyrkorna i många hundra år just haft en juridisk funktion vid vigslar. Att frånta dem denna funktion väcker inte bara starka känslor, utan även stora ekonomiska avbräck.
Trots detta är hög tid att klargöra att kyrka och stat nu faktiskt är åtskilda även i Sverige.
Från de borgerliga partierna har inställningen till att inkludera sexuell läggning i hetsskyddet varit allt från skeptisk till rakt ut negativ. Mest negativ på principiella grunder är valets stora segrare moderaterna. Inkluderandet av transpersoner i hetslagar kan därför antas bli försenade om de ens kan antas ske.
Kommer det principiella motståndet mot hetsskydd att leda till en revidering av lagarna är det avgörande att detta inte sker så att det blir en värdering mellan de grupper som idag omfattas. Exluderas sexuell läggning medan exempelvis etnisk tillhörighet behålls kommer detta ge en tydlig och obehaglig politisk signal. Enda acceptabla lösningen vid en eventuell revidering är i så fall att uppräkningen av de skyddsvärda grupperna ersätts av en generell beskrivning.

Årets val blev en rysare på riktigt när vi nu kan konstatera att sverigedemokraterna fått en stor framgång på det kommunala planet. Partiet arbetar för att skapa en konflikt mellan svenskar som bott i landet i flera generationer och de som kommit hit på senare tid. Partiet är också öppen och aktiv motståndare till HBT-reformer. I deras nationalistiska propaganda lever ljushåriga och rosenkindade barn i en evig sommar där allt som bryter mot den nationalromantiska fantasin skall pressas tillbaks in i garderoben.
Dess framgångar kommer utan tvekan leda till ett ökat våld mot såväl nya svenskar som homo- bi och transpersoner.
Det är nu hög tid för de demokratiska partierna att skaffa sig en klok och noga genomtänkt strategi för att behålla Sverige fritt från nationalistiskt hat. Metoden för detta kan inte vara en lika romantiserad bild av antifascistiskt motvåld, smörande för främlingsfientliga strömningar eller översittande nedlåtenhet från makten. Istället krävs ett idogt arbete för att värna humanismen och demokratin och på allvar bryta segregationen i vårt samhälle. Kyrkornas Påskupprop visade tydligt vilka positiva krafter som kan mobiliseras i vårt land.
Vi har fyra år på oss – försitt inte den tiden.
Valet innebar också att ett nytt parti prövade sina vingar. Feministiskt initiativ har fått extremt positiva siffror bland Qruisers kvinnor, i valet var det ett ljummare mottagande. Även om partiet inte nådde hela vägen fram blev valet ett startskott. Finns bärkraft i partiet så måste de, likt just dess totala motsatts under 4% strecket, arbeta målmedvetet och med ett långt tidsperspektiv.

Den nya riksdagen kommer av allt att döma öka antalet öppna HBT-ledamöter. Tre kvinnor och fem män. Tre vänsterpartister, två moderater, en miljöpartist, en socialdemokrat och en centerpartist. Den mångåriga homokämpen Barbro Westerholm kommer tillbaks och lovade i Pride bland annat att driva frågan om äldre HBT-personers rättigheter. Folkpartisterna Birgitta Ohlsson liksom Helena Bergholtz sitter också kvar och socialdemokraternas Mona Sahlin tar plats i riksdagen på Stockholms läns bänk.
Med stor sorg ser det just nu ut som att tre av de mest drivande i riksdagens HBT-arbete, Tasso Stafilidis (v), Börje Vestlund (s) och Martin Andreasson (fp) får lämna parlamentet, De kvarvarande och de nya måste nu snarast samla sig för att se till att det parlamentariska reformarbetet inte avstannar.
Arbetet för att äntligen jämställa samkönad kärlek med heterosexuell har kommit långt, nu förväntar vi oss att det skyndsamt slutförs under en borgerlig regering.

Publicerad: 2006-09-18 12:52:30