Pride handlar som bekant om rätten att få vara sig själv. Men om du är en person som försöker dricka mindre alkohol eller ingen alkohol alls – då är Pride inte riktigt lika välkomnande. Det kan tvärtom vara svårt att få vara sig själv. 

Det gäller inte bara Pride utan även de allra flesta klubbar och barer för hbtq-personer. I våras var jag på mingel på en queer bar, och i entrén bjöds det på bubbel. Personen bredvid mig frågade om det fanns alkoholfritt alternativ. Serveringspersonalen ryckte på axlarna och sa att de inte visste säkert men att det nog fanns i baren längst in i lokalen och att hen kunde fråga där. Det innebar att personen behövde vara en av ytterst få som steg in på minglet utan ett synligt glas i handen. Hen fick tränga sig förbi ett helt hav av folk för att få ett glas att hålla i och slippa sticka ut. 

Att ha alkoholfri dricka lättillgängligt är fundamentalt, men det hade den här baren tydligen inte förstått. När man inte får ett alternativ direkt utan det krävs jobb, blir en stor sak eller orsakar en känsla av att man är till besvär kan det för somliga kännas enklast att ta det som bjuds, även om man vet att man inte borde eller hade tänkt att just ikväll skulle man låta bli. Och att stå där utan ett glas när alla andra ska skåla kan kännas utpekande. Folk ifrågasätter eller undrar mer eller mindre öppet när det blir uppenbart att du inte vill ha den förväntade drycken. Är du alkis? Är du gravid? Äter du en väldigt intressant medicin? Som upplagt för att känna sig illa till mods. På samma sätt är det en dålig idé att göra det enda alkoholfria alternativet riktigt iögonfallande. Bäst är om det inte går att se om det är alkohol eller ej i folks glas för den som vill kunna smälta in.  

För några år sedan drack jag inget alls. Jag hade fyra alkoholfria år, som ett sätt att ta hand om mig själv. Jag minns en kväll på en av Stockholms större bögklubbar: jag ville dricka alkoholfri öl men det enda som fanns i baren utan alkohol var ljummet kranvatten och en viss energidryck som folk ofta blandar med vodka. Fyra timmar senare var jag vansinnigt speedad på koffein och socker, men också rätt provocerad av att en etablerad klubb inte kunde bättre än så. (Jag har mer överseende med ett rave mitt ute i skogen. Där förväntar jag mig inte ens att de kommer ha vatten utan tar med eget.)  

Även om allt fler ställen erbjuder bra alkoholfria alternativ är det alldeles för många som fortfarande inte har något alkoholfritt alls eller meddelar att det råkar vara slut just nu. Eller gör en stor affär av det och berättar att de minsann gått ner i källaren och letat bland alla gamla kartonger innan de slutligen, längst in bakom julpyntet, hittade en dammig flaska utan etanol. En bar jag hängde på förr ifrågasatte gäster som valde alkoholfritt. När vi beställde en runda till kunde personalen säga saker som “nu är det väl ändå dags för lite riktig dricka?” till den som valt alkoholfritt. Kanske är det mer lukrativt för dem att sälja sprit men i det här fallet förlorade de mig som återkommande gäst. 

Vi vet att många har problem kopplat till alkohol, och sommarens uteserveringar, Pride, fester, bröllop och semesterresor gör det inte enklare. Alla barer, klubbar och fester borde ta sitt ansvar och erbjuda rimliga alkoholfria alternativ. Givet att hbtq-personer (och allra främst kvinnor) har en högre risk för att utveckla ett riskbruk eller beroende av alkohol jämfört med genomsnittet är det särskilt viktigt att queera platser ser till att det är enkelt att välja alkoholfritt.  

För den som bjuder in till en privat fest eller hänger i Pride Park med sina vänner finns en del att tänka på. Som att se till att det på hemmafesten är enkelt att välja alkoholfritt. Aldrig hetsar folk till att dricka mer. Och heller inte förutsätter vad någon dricker. När det är min tur att gå till baren för att köpa öl till mina vänner frågar jag ibland “med eller utan alkohol?” för att avdramatisera det hela. Men jag vet att jag kan bli bättre på att ställa den frågan, och det är mitt mål för den här sommaren. Att bidra till att utmana alkoholnormen som ett sätt att ta hand om varandra.