Jag vet att det inte går att enbart leva på hoppet, men utan hopp är livet inte värt att leva. Därför måste vi ge dem hopp”.

Så sa den amerikanske hbtq-kämpen Harvey Milk, som 1977 som första öppet homosexuella person valdes till ett politiskt ämbete i USA. Ett år senare mördades Milk för sin kamp.

Runtom i världen fortsätter hbtq-personer att kämpa för sina mänskliga rättigheter. Det många tar för självklart är långt ifrån verklighet för alla; att slippa diskriminering och förtryck, att kunna vara öppen med den man är utan att vara rädd eller att kunna leva sitt liv på det sätt man önskar med samma rättigheter som andra.

Det senaste exemplet på hbtq-personers utsatthet är den planerade attacken och urskiljningslösa morden på 49 personer på hbtq-klubben Pulse i Orlando, Florida. Det var en lördagkväll, människor samlades för att dansa och umgås, på sin deras trygga plats. Mördaren utnyttjade det öppna samhällets sårbarhet och gick till attack. De fasor som människor under flera timmar i mördarens våld fick uppleva, och allt lidande som de dödade och skadades familjer nu lever i, är helt omänskligt.
Även om just detta uttryck var grövre än vad vi skådat på länge finns hatet mot hbtq-personer överallt i världen. Därför måste kampen för mänskliga rättigheter bedrivas överallt och hela tiden, utan undantag.

I lördags deltog vi i Baltic Pride i Vilnius, Litauen. Precis som i Orlando eller i Stockholm träffades hbtq-personer från Litauen och andra delar av världen, för att bygga gemenskap, stärka varandra och för att bedriva politisk kamp. Tillsammans med hbtq-rörelsen i Litauen manifesterade vi hbtq-personers rättigheter på Vilnius gator. Lyckligtvis gick det bra – över 1500 personer gick i paraden och motdemonstranterna var färre än förväntat. De lyckades inte störa. Detta är ett viktigt avstamp för det fortsatta arbetet med mänskliga rättigheter.
Det är inte bara i Vilnius som de mänskliga rättigheterna behöver befästas. Även om flera steg tagits i rätt riktning i EU återstår mycket arbete. Kalla och mörka vindar blåser runt borden i flera av EU:s medlemsländer. För Sveriges regering är det viktigt att hålla friheternas och rättigheternas fana högt. Därför markerar vi i varje möte, vid varje beslut, i varje diskussion att den europeiska unionen inte är ett samarbete i form av ett smörgåsbord av möjligheter att välja bland.

Vår union har en grundlag som utgörs av grundläggande mänskliga rättigheter där hbtq-personers rättigheter ingår som en självklar del. Det är inte acceptabelt att vissa länder i gemenskapen drar nytta av den öppna marknaden och andra ekonomiska fördelar, och struntar i EU:s gemensamma värderingar.

EU:s medlemsländer måste ta gemensamt ansvar för människor som flyr från krig och förtryck, och säkra respekten för mänskliga rättigheter i hela unionen, för alla. Mänskliga rättigheter är också hbtq-personers rättigheter och vi måste bedriva ett intensivt arbete för att få med oss också de länder som i praktiken motarbetar dessa grundläggande rättigheter. Frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter är gemensamma värden, inskrivna i EU:s fördrag, som alla medlemsstater förbundit sig att leva upp till. Det är dags att de får genomslag fullt ut.

Så sent som i förra veckan diskuterade ministerrådet hbtq-personers situation. Att överhuvudtaget en sådan diskussion fördes är en framgång inte minst för Sveriges arbete för mänskliga rättigheter. Dessvärre blev det som kunde inneburit en kraftfull markering för hbtq-personers mänskliga rättigheter ett urvattnat resultat. Därför presenterade Sveriges regering ett uttalande om att vi hade velat se en högre ambitionsnivå, en markering som fick stöd av åtta andra medlemsländer.

Att bygga ett samhälle där alla får plats och där man får vara den man är kräver både politiska beslut och att vi värnar om varandra i vardagen. I Sverige arbetar vi i en hög takt med reformer för att värna och stärka hbtq-personers mänskliga rättigheter. Vår röst är tydlig i EU och i världen. Lyckligtvis ser vi också hur både stater och många människor sluter upp, i solidaritet med hbtq-personers rättigheter, när ofattbara attacker som den i Orlando sker. Det ger människor hopp och glöd att kämpa vidare. Det är precis så vi arbetar för att göra världen till vad den faktiskt borde vara.

Alice Bah Kuhnke (MP)
Kultur- och demokratiminister

Ann Linde (S)
EU- och handelsminister